magnusfahlen.blogg.se

"Kemiskt ansvar för humöret
Dopamin bär också det kemiska ansvaret för vårt humör, eftersom det spelar en nyckelroll för att skapa känslor som vällust och motivation via vårt belöningssystem i hjärnan. Evolutionen har inte skapat detta belöningssystem för att göra våra liv mysigare. Det rör sig om ren överlevnad. Att ha sex, att äta, att röra på sig, att bibehålla kroppstemperaturen. Om vi mår bra av dessa basala aktiviteter ökar det helt krasst chansen för människosläktet att bestå. När dopaminet flödar från hjärnans belöningssystem stimuleras särskilda mottagarmolekyler på andra nervceller som får oss att njuta. Det gör att vi aktivt anstränger oss för att få uppleva den behagliga känslan igen. Hjärnan belönar oss också med en dos dopamin när vi har löst en svår uppgift.

Medaljens baksida är att belöningssystemet även kickar igång njutning som är skadlig i längden. Alkohol, nikotin och andra beroendeframkallande droger ger ofta en kraftig frisättning av dopamin, liksom spelmissbruk och mat som dryper av fett och socker." 

https://www.specialnest.se/forskning/dopamin-nyckelspelaren-i-hjarnans-beloningssystem

Dopamin får oss att uppleva välbehag och det får oss att känna oss vakna och nöjda. Hjärnan är programmerad till att söka efter upplevelser som triggar dopamin, något som är en av våra nedärvda viktiga överlevnadsmekanismer och ingår i vårt belöningssystem. De två centrala delarna av vårt hormonsystem för denna stenåldersmekanism är "jag vill ha", "jag har fått". Serotonin står för "jag vill ha", och dopamin står för "jag har fått". Utrrycket har blivit lite klischeartat, men det stämmer faktiskt att våra hjärnor och kroppar fortfarande befinner sig på stenåldern, och under större delen av vår tid på jorden så har triggningen av våra belöningssystem handlat om förmågan till fortplantning/sex, skaffa föda och elementära saker som att ha trygghet och värme omkring oss. Vilket innebär att vårt belöningssystems naturliga tillvaro är att triggas endast ett fåtal gånger per dag. Samhället som vi lever i idag är sprängfyllt av belöningar och triggers av olika slag som stressar våra hormonsystem och vårt humör. Ju fler gånger vi tillåter oss att trigga systemet, desto närmare kommer vi till en kolapps av systemet. Alldeles för få ställer sig frågan varifrån den stora ökningen av sömnproblem, ADHD, nedstämdhet, depression, koncentrationssvårigheter. Den ökning av autism som har skett sedan 80-talet skulle enligt forskare ta ca: 10 000 år att uppnå om den skulle uppstå utifrån evolutionära betingelser. Den stora ökningen av autism har tveklöst att göra med den tid vi lever i och det som vi utsätter våra kroppar och psyken för.

Exempel på triggers av belöningssystemet:

• Data/TV-spel: Det totala antalet triggningar av kroppens belöningssytem som uppnås under några timmars spelande skulle troligtvis motsvara veckor, månader, kanske år av belöningskickar om vi levde ett spartanskt naturligt liv ute i naturen. Studier har visat att det populära spelet Fortnite ger liknande beroendesymtom som kokain. Det är ingen tillfällighet att de mest populära dataspelen blir så populära som de blir. Den som når störst framgång vid utvecklande av ett populärt spel är den som lyckas trigga våra "jag vill ha", "jag har fått"- system flest gånger på en timma. En enkel fråga man som förälder till barn skulle kunna ställa sig är: Varför är mitt barn så nöjd under den tiden det spelar ett dataspel? Och varför är barnet så rastlöst och letar efter nya sätt att uppnå belöning däremellan?
• Socker/blodglukos: Var gång vi tillför föda som leder till ett påslag av glukos i blodet så triggas vårt belöningssystem i en process som startar med insulin. Varje påslag av insulin leder till att hela vårt hormonsystem hamnar i gungning. Insulin triggar kortisol (stresshormon), som i sin tur leder till ökade nivåer av dopamin. Våra hjärnor som fortfarande lever på stenåldern kommer väl ihåg det lyckorus som uppstår vid tillförsel föda som leder till ökade glukosnivåer. Men den här delen av vår hjärna är inte så smart så att den noterar hur låg vi blir en tid efter detta lyckorus. Personer som har utvecklat ett tungt sockerberoende kan få gå igenom liknande avgiftningsproblem som en narkotikamissbrukare vid avvänjning. Det finns också forkning som pekar på att sockerberoende kan ha en stark koppling till att man senare i livet hamnar i olika typer av drogbehov.
• Alkohol och andra droger: Den här delen kräver ingen djupare förklaring, mer än att den triggar våra belöningssystem på olika sätt beronde på vilken av drogerna man använder. Alkohol har de flesta i vuxen ålder testat, alternativt så har man någon i sin närmsta omgivning som har väl beskrivande "symtom" av effekterna som uppstår av alkohol. Det första intaget av alkohol ger ofta en väldigt behaglig effekt där man upplever ett stort lugn och känner sig tillfreds med sig själv. Det är under denna period som dopaminet kickar igång. Men redan efter några drinkar börjar de positiva effekterna att avta. Och konsumerar man drogen ofta så krävs större mängd för var gång för att uppnå samma effekt, och med tiden så uppnås ingen positiv effekt alls och man tvingas söka andra droger för att uppnå resultat. Att nivåerna av popamin ligger lågt dagen efter intag av alkohol är inte särskilt svårt att gissa sig fram till utifrån hur "missnöjd" man kan känna sig och hur höga nivåerna av ångest kan vara, trots att man inte gjort några uppenbara fel under tiden för sitt rus. 
• Shoppning: Missbruk av shoppning har blivit mer och mer vanligt under de senaste decennierna. Shoppingmissbruk kan kopplas direkt till våra belöningssystem - "jag vill ha", "jag har fått".
• Sexmissbruk: Samma triggers och belöningssystem som ovan.